Fick en himla fin bild från dopet nu ikväll, här är min familj;
(jag i mitten)

Har fått lite fler bilder från dopet, bättre sent än aldrig! :) Bilden är aningen suddig ;p

- säger mer än 1000 ord.

Hittade denna bilden nu, den är från en fotostudio i Malmö den 7 december, Theo var bara 4 veckor gammal, lilla pyret, han ligger och sover i min famn ;)

Varje gång jag tittar in i dina ögon känner jag en glädje som jag aldrig trodde att jag kunde känna, dina ögon värmer upp hela min själ, när du ler så ler jag - no matter what! Älskar dig

Hah, för er som vet så har lilla Theo anklagats (mitt ordval) för att vara laktosintollerant - vilket jag aldrig har gett fem röda lingon för. Förra veckan var vi på Barn i Ystad IGEN - och läkaren tillät oss denna gången att prova ge honom mjölk, för symptomen (eksemen) är kvar trots att han inte ätit något mjölkprotein.

Så direkt dagen efter gick vi ner och handlade gröt till honom, äntligen skulle min son få äta gröt! :D Men, här kommer det stora men:et - Theo tyckte inte alls om gröten, han spottade och fräste och hade sig, provade ett par gånger till fast med samma resultat.

Nu när vi kom hem från promenixen så provade jag igen och denna gången "funkade" det :D Två stora tallrikar gröt åt mannen, när den första var slut blev han vansinnig så det var bara att göra en ny (:

Det enda "problemet" vi hade var att han efter varje sked han ätit skulle in med tummen i munnen igen - precis som att han ville ha sug-effekten från nappflaskan när han åt gröt med?

- blöja! :p

Japps, bebisen är nybytt - just nu sitter han i sin babysitter och gör nummer 2, haha min lilla charmör ;D Han är bara föör underbar!

Morsans kille :)

Han är så underbar - min lilla dröm. Det vackraste jag någonsin sett, den snällaste lilla varelsen - allt i superlativ passar till vår lillkille!

Han är pusselbiten jag har letat efter hela livet,
tänk om jag hade vetat tidigare att det var han som saknades
- att lösningen var så nära, men ändå långt borta.

Det känns så konstigt, så splittrat - samtidigt som det känns som att det var igår, känns det som att det var 20 år sen (:

När jag kom hem igår berättade Michael att han och Theo hade suttit och rockat en stund igår kväll, nu hittar jag bildbevisen från det på vårt minneskort;

- själv!

Aaa - lilla Theo kan hålla flaskan själv! Iallafall när det inte är så mycket välling i den, det visade han för mamma idag - icke sa nicke att mamma skulle hjälpa honom med den! :p

- jaa, nu är mitt hjärta hos farmor.

Min lilla älskling, kommer sakna honom såå mycket idag - ska springa hem efter jobb! :) Nu tänkte jag att jag skulle jumpa in i duschen, sen ta något att äta,

- är så himla sugen på kokt ägg med ärtor och räkor - det är jammi det! :)

- to my heart!

Min nyckel till livet håller i min nyckelknippa ;)

- min lilla Theo!

Han är verkligen världens snällaste lillkille! Har lite bråttom nu, men ändå sitter jag här - dubbelmoral så det visslar om det ;D Men iallafall, Michael ska komma hem på lunchen idag och lämna Theo hos farmor för jag ska åka till jobbet klockan 3.

Han skulle inte hinna äta någon lunch idag pga det, då tänkte jag nu att jag kan slänga ihop en matlåda till honom, men var ska jag ha Theo sålänge? Lägger ner honom i sängen, trodde han skulle bli sur som f*n - så jag börjar skruva upp hans sängmobil,

den klinkar juh till litegrann när man skruvar upp den, tittar ner på Theo som tittar på mig och så kommer det världens leende från den lilla munnen,

- såg precis ut som att det betydde - wow mamma, ska jag få lyssna på den :D

Sen drog mobilen igång och Theo likaså, armar och ben flög åt alla håll efter dom små lekdjuren som snurrar, samtidigt som han pratar med dom.

Du är underbar min älskade son!

- i refrängen.

Angående besöket på Barnsjukhuset i Ystad igår, så stack dom juh min lilla älskling - gud så arg han blev! Inte för att det gjorde ont - han hade haft ett bedövningsplåster på i en timme före - men för att någon höll fast hans lilla arm!

Där fick vi allt se att lilla snälla, rara Theodor har ett humör - han kan fantamig ta ton, skrika högt och slita och dra i allt. Hah, det hade jag ingen aning om innan, han är alltid så lugn och snäll - framför allt inte högljudd! :p

Hah, aaa min lilla son - han är inte så stor för världen men han kan busa ändå :D

Det finns en kille här i världen som för alltid kommer äga mitt hjärta,

Theodor - mamma´s och pappa´s stora stolthet, han är den största önskan som slagit in för vår del, vi hade aldrig ens kunnat drömma om något så underbart som honom (:

Hans Gudfar, möjligtvis att Gudmor gör det med? - Han kallar honom för JB, efter våra efternamn, han har självfallet fått båda ;)

THEO!

Han är den gladaste, snällaste lilla killen jag någonsin träffat - han har tagit våra hjärtan med storm. Är tacksamma varje dag för att det här miraklet finns i våra liv, Theo, mamma och pappa älskar dig! ÖVERMEST! - Du är vårt allt!

- break through!

Han drar ner spjälskyddet och sen sätter han båda händerna på pinnarna, håller fast och tittar ut. Detta var den bästa skärpan-bilden jag kunde få - eftersom att han rör sig hela tiden så är det svårt att fånga på bild. Men han gör så flera gånger om dagen så ska försöka få en bättre bild nästa gång! :) - mwaah på min gullunge!