Att gå på disco,
Som rubriken lyder har vårat fredagsnöje (fredagsbönen enl. A) bestått av ett lågstadiedisco på sonens skola. Ett mycket trevligt initiativ av kommunen simsällskap, barnen njöt verkligen av sina 105 minuters springtillsjagstupar-tid i den allmänna gymnastiksalen.
Den höga energiförbrukningen fylldes snabbt på igen av simsällskapets sockerförsäljning, där fanns allt som kunde gjort vilken tandläkare som helst gråhårig.
Theo hade jättekul med alla sina kompisar, själv satt man i kanten av gympasalen och försökte undvika att bli nertrampade av den lösdrivande lågstadiehjorden - jag har knutit band med Zimba i Lejonkungen. Agerade sjuksköterska till barn som skadat sig, detektiv till barn som tappat sina pengar, jourtelefon till barn vars föräldrar åkt ifrån discot - rena rama kalabaliken i vissa lägen. När man såg de ledsna/vilsna barnen kändes det skönt att man stannat kvar med sin son trots att ljudet höll på att spränga trumhinnorna!
Kvällens minus går till simsällskapets prissättning, att ta 3kr/godisbit (godis som du i vanliga fall köper i lösvikt för 7kr/hg) kallas kort och gott för RÅN! Och att inte ens förhöra sig med 6-åringar om hur mycket pengar de har INNAN de väljer 20 små bitar och i handen bara har en 10:a - kvällens sämsta!
Kommentarer
Trackback