- eller..?

 

Jag har väl aldrig riktigt ansett att jag har någon last, förutom syret, då min livsfilosofi är att det finns inget i denna värld som kan äga dig, människan är en fri individ som fattar sina egna beslut - precis som det humanistiska perspektivet propagerar om.

 

Ciggaretter och alkohol ses av många som dåliga laster i livet, jag har själv tidigare rökt i många herrans år men aldrig känt mig som en slav för ciggaretterna då jag rökte för att jag tycker att det är gott! Slutade ett par småperioder, en gång för att jag hade läst om KOL, andra gången när jag blev gravid och nu, tredje gången gilt, för att jag kom till en egen insikt om att min kropp inte mår bra av de där nikotinpinnarna.

 

Första gången när jag introducerades för KOL höll jag upp i ett par månader, sedan hade den KOL-nojan dämpat sig och ciggaretterna återinfördes i mitt liv igen. Andra gången var för mig självklar, jag tänkte in dra in något i mig som kunde överföras till mitt oskyldiga barn som låg väl förpackad djupt inne i min kropp utan möjlighet att påverka eller försvara sig mot omvärldens påverkan, mig inkluderad.

 

Jag rökte inte en ciggarett under hela graviditeten, inte efter födseln heller, neej avsmaken för ciggaretterna satt kvar. Kommande sommar däremot, när alla hormoner och andra krusiduller återvänt till sina ursprungliga platser - då var det fritt fram för ciggen igen! Efter sexton månaders uppehåll föll jag igen - för den goda smaken - jag har alltid och jag kommer nog alltid tycka att ciggarettrök luktar gott!

 

Pinnarna was back in business och skulle så vara i ytterligare tre år, då dagen äntligen kom och jag insåg att dessa inte bara luktade gott och kostade en helvetes massa pengar - nej, de skadar för sjutton det fysiskt viktigaste jag behöver för att kunna leva mitt liv - min kropp! :|

 

Och det har verkligen varit den bästa anledningen för mig att sluta röka, att jag gör det för min egen skull, inte på grund av en graviditet eller att man blir rädd, för sådant "går över" och då står man helt plötsligt där själv utan någon som helst anledning att sluta röka egentligen!

 

Ja, man kan säga att man är en idiot ibland, att man blundar för uppenbara saker och förnekar det som verkligen finns. Den där insikten jag fick, som jag väljer att kalla den, när jag började fundera på alla små celler i min kropp som mådde dåligt, den var helt outstanding! Förr när jag har tänkt på vilka skador rökning medför har jag enbart relaterat till lungorna - men om lungorna blir skadade blir i sin tur hela kroppen skadad för cellerna inte får det syre de behöver. Nu har det gått lite mer än ett år sedan jag kom till min insikt och jag har fortfarande kvar min anledning att inte röka, för hur jag än tänker eller beter mig så har jag alltid min kropp med mig!

 

Iallafall, nu spårade jag ur en smula som vanligt, åter till det här med laster, det är verkligen något som jag har bojkottat ur mitt liv. Man kan tänka sig om man blev strandsatt på en ö eller om jorden gick under, finns den där lasten för godis, kakor, bullar mm kvar då? Är det inte överlevnadsinstinkten som blir den stora lasten att hänga sig fast i då?

 

Jag anser fortfarande det att det är vi människor själva som fängslar oss fast vid materiella ting, inte tvärtom, vi skapar våra egna måsten här i livet alltför ofta. Däremot har jag skapat mig ett eget begär som man kanske kan se som en form last. Det är inte ett överdrivet intag om dagen som gör detta till en last, det är en annan typ av konsumtion jag håller på med;