"SMISK I RUMPAN!"

Kväller mina kära blogg-läsare! :)

Har egentligen inte tid att sitta här för jag och älsklingen ska titta på film nu men jag mååste skriva en komisk sak som hände innan idag - annars har jag glömt bort det till imorgon!

Det var imorse, jag och Theo hade klätt på oss för att springa till mötet och såklart var jag tvungen att fotografera honom i sina nya, varmare, kläder. Theo som tycker kameran och fotograferingen är ett återkommande, störande moment i hans vardag blev som vanligt irriterad på mig (!)

Lyckades få till en och annan bild, de flesta suddiga därav kämpade jag ett par minuter till för att få det helt bra. I hopp om att vända Lillemans irriterade humör till något positivt fotograferade jag hans kylskåpsmagneter (som självklart är Blixten-figurer) och visade honom fotona.

Jo, visst blev Lilleman glad men resultatet blev inte som jag hade tänkt mig. Helt plötsligt skulle jag bara fotografera Luigi, Blixten, Doc, Sally och alla andra - resterande bilder blev alltså på olika figurer från Disney-filmen Bilar.

Till slut var jag tvungen att lägga ner kameran, då blev Theo irriterad "Nej mamma!" röt min lilla gosse. "Fota Igi mamma, nu mamma!" fortsatte han. "Nej hjärtat vi hinner inte fota mer för nu måste vi gå." svarade jag honom.

Den beryktade trotsen har forit i vår lilla stjärna och den kan komma i vilken situation som helst och var som helst och nu visade den åter sig igen!

((Lite bakgrund till Lillemans uttalande som ni snart ska få höra!))

När Theo är olydig och inte alls lyssnar på oss brukar M fråga honom;
- "Ska du ha smisk i rumpan?"

Och så vidare i refrängen - Efter tjafset om fotograferingen tog Theo upp min halsduk och började flaxa runt med den samtidigt som han med hög röst sa till mig;

- "MAMMA, SMISK I RUMPAN!"

Jag kunde inte tro mina öron! Vad sa han?! Samtidigt såg jag den lilla 92 cm långa och 14 kilo tunga killen stå med min två meter långa halsduk och med alla krafter i världen försöka svinga upp den från golvet utan resultat

- det var svårt men jag lyckades hålla mig för skratt!

De där små liven, de kan allt förvåna en både på det ena och det andra sättet! ;D

Lilleman strax innan uttalandet ;)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0