Nu är det ett faktum, innan trodde jag bara att det var jag som var gnällg och negativ men nej, detta året suger, jag avskyr år 2009.

Direkt efter nyårsafton började all skit som bara kunde hända, min vakanta tjänst övergick till en fjuttig timanställning med enbart ett boende (min förra timanställning var i hela lunds kommun med minst 20 boende) samt 20 st andra vikarier att slåss om tiderna med.

Efter det fick vi som sagt lämna vårt hem, som fortfarande står och tuggar **.*** kr varje månad för p.g.a. den härliga lågkonjukturen och den låga förfrågan på bostäder så kommer det ta tid att sälja huset. Samtidigt har vi nya boendekostnader här :S

Som om att inte det skulle räcka så blir M varslad på jobbet, uppsägning den 15 mars. Ungefär i den vevan började tjafset med dagiset och vi fick betala in dubbelt på räkningen med löfte om att få pengarna tillbaka direkt igen, vilket var en ren löögn! Ska ringa den äckliga kärringen imorgon, remember.

Vad hände sedan? Jo, det kom en dubbel-elräkning, blir oftast så i januari när de läser av mätarna och allt ska korrigeras rätt, sen vart det massa andra utgifter som man inte riktigt var beredd på.

Usch, bara tråkigheter kändes det som.

Men, meen! Det började ljusna i tunneln, spekulanter på huset, M fick ett erbjudande om ett nytt jobb, jag fick fler tider på jobb osv. Nu är det faktiskt ganska lugnt, huset är inte sålt än, förhoppningsvis blir det det snart. M skrev på sitt nya anställningsbevis igår (+2000 kr mer i lön! :D)

Hah, tror ni inte att hans chef kom till honom igår och sa att han inte hade behövt söka nytt arbete för nu var det faktiskt mer att göra igen, ser det ut som att vi skiter i vilket? JA!

Allting börjar se ljusare ut, fram tills iförrgår kväll - skenet kan verkligen bedra. M satt vid datorn. Helt plötsligt säger den "För lite minne" och KRASCH! :|

Jag hade, notera hade, 1,4 gb med bilder på min älskling från dag 1 fram tills idag. Allting är borta!

Jag vet, jag borde ha bränt ut dom för länge sedan men nu var inte jag så smart och gjorde det, ska lämna in datorn till en data-expert nu i veckan förhoppningsvis, bara jag får ut dom bilderna sen kan jag kasta den datorn på tippen.

Det kan se ut som små vardagsbekymmer för en utomstående men för mig så var det nästan det värsta som kunde hända att bli av med alla foton på min älskade son, hans födelse, dopet, jular, födelsedagar, utflykter, hemmakvällar, promenader, lekar, alla tänderna, alla månadsbilder, första steget, första gången han kröp, första badet, första gången i sängen, alla out-fits-bilder mm. mm.

Det känns verkligen som att all skit händer detta året, det märks bara på att det kommer två st fredagen den 13:e på rad (alltså två st lördagen den 14:e på rad) och att det är i oturs och dyster månaden februari (?)