"I don't wanna go to school, I don't need no education
I don't wanna be like you, I don't wanna save the nation
I just wanna live my life, everyday a celebration
One day I'ma leave this world, I'm waitin for the revelation"

 

Många av er vet säkert inte ens var detta "rime" kommer ifrån eller vad det gör för nytta i denna världen? Detta var mitt motto för tio år sedan, på detta viset levde man, det var på den tiden då ginis the rebel härjade i korridorerna på Österportskolan. Eller ja, när jag väl var i skolan ska kanske tilläggas, det var typ det sista stället i världen där man kunde hitta mig, jag avskydde, milt uttryck, det fängelset med alla sina fångvaktare (lärarna).

 

Fängelsedirektören (rektorn) låg högst upp på min elimineringslista, det var en riktigt jobbig gubbe som trodde att han skulle skapa en förändring i mitt beteende genom att sätta mig på en stol framför honom titt som tätt. Dock fintade han då inte med denna 17-åringen, neera, hon var ute inom tio minuter igen, efter ett par försök att få igenom en diskussion gav nog gubben upp, till min vice fängelsedirektör förtret (läs min klassföreståndare) som var i maskopi med fängelsedirektören.

 

Denna gubben, Christer, var en mycket märklig gubbe, stor ölmage, dåligt humör, urtråkiga lektioner och en minifläkt på katedern som han använde när hans lugnande mediciner kickade in och fick honom att svettas för mycket - vad kunde en stycket ginis the rebel tycka om honom då? Jag kan redan nu avslöja att vi blev bästa vänner from day one, om man befunnit sig i tvärtomlandet, vi skydde varandra likt pesten from the day one.

 

Jag tror att det började vid uppropet i andra ring, första mötet med den nya klassen i den nya inriktningen och även första mötet med personen som skulle bli min mardröm. Jag minns inte vad han sa på introduktionen men denna nollåttan var iallafall den första att bemöta hans ord med motord. Efter lektionen stoppade en liten tjej mig, min nya klasskamrat, och sa "Regina, du får inte göra så där, han kan få dig reglerad för det där!"

 

Okeej, ginis the rebel + du får inte göra så där, equals, any guesses?

Samt tanken på att han skulle ens försöka påverka min skolgång, come on!

 

Jag kan juh säga att mina sista två år på Österportskolan var händelserika - jag gjorde allt för att visa gubben att jag var en självständig individ som inte lyssnade på vilken skit som helst och Christer gjorde allt i sin makt för att knäcka mig, bl.a. genom att sätta mig hos rektorn, ringa hem, skälla ut mig offentligt m.m. utan framgång - åtminstonne inte förrän han drog sitt sista ess i rockärmen (som är en helt annan historia) vilket gjorde att jag hoppade av skolan i slutet på Maj, trots den stundande studenten ett par veckor senare - enkom för att jag skulle f*n inte gå ut med den gubben på samma trappa som jag!

 

Nix, då stod jag hellre i en korvvagn på Sweden Rock festivalen och arbetade! 

Envis som en åsna? Jag tror faktiskt att jag hade vunnit över åsnan också!

 

Sedan den dagen har jag föraktat allt vad lärare och skola heter, jag har rent ut sagt avskytt dessa utbildade auktoriteter som ska hjälpa ungdomarna mot en framtid, inte dra ner dom bara för att de inte gör som de säger.

 

Well, well, tiden gick och med den blev man äldre, jag började arbeta inom äldreomsorgen som tjugotvååring och tyckte att livet flöt på ganska behagligt. Fast efter ett par år började det bli tjatigt att inte kunna gå efter ett schema och att bli inringd i tid och otid, nu ville jag minsann ha ett schema!

 

"Du måste vara undersköterska Regina om du ska få fast tjänst inom äldreomsorgen idag!" sa min enhetschef till mig. Pyttsan på dig, tänkte jag, icke att jag skulle sätta mig i skolbänken för ett ruttet schemas skull! Ett år till flöt förbi, jag var tjugofem och på god väg mot tjugosex, ginisgarden började sänka sig och jag sökte in till undersköterskeutbildningen på distans. Jag satte studierna på halvtid för att kunna fortsätta arbeta mina 80-100% utan att skolan blev ett hinder eller tvärtom, en lagom takt där jag pluggade utan att lägga märke till det.

 

Det gick bra första året, trivdes superbra med min nya lärare, hon visade mig att det var roligt att lära sig och att det faktiskt gick att diskutera med sin lärare utan att bli utskickad ur klassrummet för att "man varit snutig". Sedan får jag väl också erkänna till att på gymnasiet öppnade jag aldrig en bok - jag fick boken, den åkte in i skåpet, de ville ha in boken, jag tog ut den ur skåpet - jag har alltid lyckats vara logisk och allmänbildad och på det viset klarat av mina kurser utan kursliltteraturen.

 

På MedLearn blev det annorlunda, jag lusläste mina böcker, skrev sida efter sida med stödord, gjorde alla mina instuderings- och insändningsuppgifter till punkt och pricka. Jag fick självklart utdelning för detta och man kan säga att arbete och plugg flöt på utomordentligt bra!

 

Tills för ett par veckor sedan, jag fick erbjudande om den fasta tjänsten jag ska börja på på måndag, kravet - undersköterskeutbildningen ska vara klar innan. En lätt genomgång, under min halvtidstakt studerade jag tio poäng i veckan, en som studerar heltid studerar tjugo poäng i veckan - jag stod med 400 poäng kvarvarande poäng = 40 veckor på halvtid / 20 veckor på heltid.

 

Vad gör man? Jo man biter i det sura fucking äpplet, inser att man antagligen bara kommer få G i de tre sista ämnen, screwar upp hela sitt slutbetyg som man vill använda för att söka in till sjusköterska i framtiden - dock får jag den fasta tjänst som jag sålänge trånat efter.

 

Och om jag ändå bara skulle få G, varför pina sig själv i 20-40 veckor? Vi tar det på tre veckor! And I did, samtidigt som jag har arbetat, varit mamma och gjort alla andra måsten jag har i mitt liv, ni kan tro att jag har varit en smula uppjagad..

 

Men när det väl var dags att plocka frukten från min skörd, ha mina slutprov, visade det sig att min noggranna genomgång av alla de tidigare ämnena gav utdelning i mina tre sista tillvalsämnen;

Om någon hade sagt till mig för tio år sedan, "Regina, en dag kommer du förstå vikten av att ha en utbildning" - jaa, jag kan juh tänka mig vad ginis-the-rebel hade svarat den *piiiiiip* *piiiiip* *pooop* - kan ni? ;)