Det sista inlägget,

En ERA har tagit slut, en tid är förbi...

Jag måste vara en av de mest efterkloksamma människor i denna världen - om det ordet nu ens existerar? Igår var alltid bättre än idag, gammalt är bäst, aa ni hajar galoppen! Vill alltid ha saker som de var förut och inte som de ska bli, är väldigt känslig för förändringar även om de bevisligen kommer bringa mig bättre förutsättningar.

Jag minns en jul när jag var yngre då jag faktiskt kom fram till just detta; att jag alltid tycker att svunna tider har varit bättre än de som är just nu. Med den insikten och tröttheten över att det alltid var så skrev jag en lapp till mig själv på min julgrans-låda, jag skrev om hur den julen hade varit och vad vi hade gjort - självklart tyckte jag juh att julen dessförinnan varit bättre!

Året därpå när jag tog fram min julgranslåda och såg den påklistrade lappen tänkte jag "Vad tusan är det för något?", läste den handskrivna lappen och mindes direkt tillbaka till då jag skrev den "Det var en härlig jul det!" tänkte jag - och fick fram precis den betydelsen som lappen hade när jag skrev den.

Och så här sitter jag varje år och grubblar över tiden som har gått och varför jag inte uppskattat den mer under tiden som den varit utan istället sitter och längtar tillbaka till den.

Förra året försökte jag faktiskt, jag skulle sluta tänka på att jag blir äldre och försöka se det som att varje dag är jag yngre än vad jag kommer vara nästa dag. Jag trodde verkligen att jag hade förstått och lyckats detta året men ack nej, just nu sitter jag bara och längtar tillbaka till min fasade 25-års dag,

- dagen då jag blev gammal!

Aa, det är ett år sedan jag satt och grubblade på det, om mindre än tre timmar är jag tjugosex, den gamla tjugofemåringen håller på att bli en uråldrig tjugosexåring.. Hah, jag undrar hur detta ska sluta, dumma efterkloka ginis! Jag vill fylla tjugofem imorgon igen för som sagt - det gamla är alltid bättre än det nya

Återigen önskar jag mig tillbaka till det jag inte ville innan men nu i efterhand vill just nu.

Jag får helt enkelt ta mig i kragen och inse att imorgon är det min tjugosjätte födelsedag på denna planet och bara njuta av det, för den kommer aldrig tillbaka igen! Fasar för den idag och saknar den imorgon, som vanligt, typiskt svenskt att aldrig vara nöjd vaaa?!

Sååå gott folk, detta är mitt sista inlägg som tjugofemåring, hoppas att ni förstod något av det som snurrar runt bakom mitt pannben - för tillochmed jag själv har svårt att förstå det ibland ^^, GODKVÄLL!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0