Var börjar man?

Egentligen skulle jag bara vilja starta om hela denna sidan då jag känner att det är svårt att synkronisera det gamla med det nya just nu. Meeen då jag är på tok för envis för att ens tillåta mig själv att tänka den tanken är det lika bra att försöka, det blir vad det blir!

Jag kan väl börja med att säga att min bloggsidas information om mig är passé, syftar då på 24-års-statusen som jag hade sån ångest över att uppdatera efter att jag passerat 23-års kontrollen.. Vad ska man säga nu..? Jag har inte ens fyllt 25 än och ändå måste jag uppdatera åldern till 27 otroliga somrar..?! Eller mjao, kanske jag får erkänna att jag faktiskt fyllde år då M gav mig en oförglömlig födelsedag just det året... :) Men ändå!

Är fortfarande sambo i den lilla tätorten Sjöbo, dock inte på samma ställe som innan då vi bodde på Sjöbos mest händelserika gata med Swat-patruller, bombningar och skottdraman. Nej, nu bor vi ute i skogen! Det värsta som har hänt här ute det senaste året är en halvgalen ekorre som har till hobby att kasta ekollon på tomtägarna (vi), vet inte riktigt hur man ska avverka detta beteende - till en början var det väl lite charmigt när det kom en nöt flygande härochvar men nu är det mest tjatigt. Kanske skulle prova gå ut och slänga mina matrester på honom också så kanske han förstår att det inte är ett speciellt attraherande beteende?

Arbetsplatsen är också av gammal variant, numera arbetar jag i Sjöbo kommun vilket jag trivs jättebra med då jag alltid har nära hem ifall det skulle hända något! Kommer antagligen uppdatera er med ny information angående denna imorgon sååå stay tuned! :)

Och så har vi vår älskade lilla Theodor som är allt annat än liten just nu, på god väg att växa om sin ena förälder kan man säga utan att överdriva! 5-års dagen ligger bara en månad bort, nästa år är det skolan som gäller, ett stort steg för både honom och oss! Där undrar jag också vart alla åren tagit vägen..? Det är inte bara jag som blir äldre iallafall, that´s for sure!

Till sist, men absolut inte av minst börda, har vi min korta stubin och mitt svängiga humör, har jag förändrats här? Har jag tagit en angermanagment kurs och helat mitt sinne från den vansinniga drivkraften som attackerar mig i vissa sammanhang..? Har jag lärt mig att tålamod är den bästa egenskapen en människa kan ha? Har jag äntligen lärt mig att svälja all skit som människor kastar mot mig?

Ett kort och ärligt svar; Nej.

Hoppas ni får fortsatt trevlig läsning!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0