Ibland brukar jag sitta och tänka mig tillbaka till mina ungdomsdagar, vilket oftast är när jag känner ångest inför min 25-årsdag - vart har mitt liv tagit vägen?

Och jag kommer alltid fram till samma episod av mitt liv som är den roligaste, den tiden jag saknar mest och det är faktiskt mina högstadieår på Kastanjeskolan i Tomelilla 98-01. Ibland kan det kännas som att det var igår jag gick i den blåa korridoren och suktade efter livet som vuxen.

Idag vet jag bättre, idag kan jag önska att jag aldrig längtat tills jag blev vuxen och istället njutit järnet av den fria tiden som tonåring! Ödesironi - man är alltid efterklok.

Några av stunderna som jag ofta faller tillbaka till är t.ex. den gången jag och mitt "gäng" skulle uppträda med en låt som jag hade skrivit. Rebell, mot allt som hade med skolan att göra, som man var så hette den självklart "Vi ska spränga hela skolan!" - själva refrängen var byggd på Petters - Såklart!

Det blev inte så mycket mer än förberedande för uppträde tills rektorn kom in och ville lyssna på materialet, där tog det stopp haha ^^,

Än idag minns jag den, den är som en berättelse om ett par ungdomar som först kommer i klinsch med läraren och sedan åker in på rektorsexpeditionen där dom inte gör sin situation mycket bättre, de får helt enkelt fly från skolan!

"Rektorn och lärar´n efter oss jaga
och skriker - "Vi ska till era föräldrar klaga!"
Gud vad rädd man blir, jag menar
Tar upp från marken och börjar kasta stenar!"

Dom springer runt överallt och kommer i bråk med det mesta,
får hela lärarstyrkan efter sig när de intar deras egna lilla kontor.
Och den slutar med att;

"Det känns som att vi sprungit runt hela dagen,
får elever det för lagen?
Ingen idé att lärarna fråga
för dom som zombies efter oss tåga.
Nu när man inte orkar mer
och vi väggen framför oss ser
Nu finns det ingen mer väg ut
då fattar man att vi är slut
Där kommer rektorn och company
och säger "Så snabba var ej ni!"
När man plötsligt huvudet in i väggen ska nocka
hör jag en välkänd klocka
Tittar på min bärbara lur
och det verkar som att vi har tur!
Det där var ringsignalen ut
och det betyder att skolda´n är slut
Lärarna måste låta oss gå
då säger vi - "Det var juh synd då!"
"Nu ska vi gå hem - så vi kan göra om det här imorgon igen!"

Haha, åh jag skrattar gott åt denna idag,
hur mycket skit som kan finnas i en 14-årings huvud ;D